Funderingar..
Har suttit och funderat lite i eftermiddag..
Och kommit fram till att varför är det så tufft när ens hjärtevän slits ifrån en och man måste lära sej att gå vidare och kunna älska någon igen!?
Mitt hjärta slår för en viss person, men jag kommer aldrig få tillbaka denna person..Det känns hemskt i hjärtat. Mitt hjärta har tappat en stor bit.. Kan säga ärligt att de saknas fortfarande en liten bit av mitt hjärta sen mitt x, alltså min första pojkvän.. han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, men de beror ju på att han just var min första kille..
Jo, men den biten som saknas ifrån mitt senaste x är hemskt. Hjärtat gråter och jag mår inte alls bra av det.. :(
När jag lägger mej i sängen helt själv så kommer tårarna, jag ligger och fäller tårar och kramar om min nalle, Kanske sjukt o säga så efter 2 månader, borde man inte kommit lite längre än att man fortfarande ligger och gråter?
Jag har gått in på ett flertal dejtingsajter, men jag finner inget intresse känner jag. Killar jag vet jag skulle dregglat över förr rör mej inte i ryggen längre. Jag bryr mej inte.. Jag orkar inte.. Finns bara en jag vill ha.. Men samtidigt ställer jag mej frågan, klarar jag att vara tillsammans med just honom igen? Kan jag lita på honom? kan jag låta honom älska mej igen? Är tyvärr fruktansvärt skeptisk, känns röv rent ut sagt. Att jag älskar någon jag inte tror jag kan vara tillsammans med igen.. Men man ska aldrig säga aldrig, för de kan faktiskt vara så att jag inser att jag kan lita på honom och att jag kan låta honom älska mej, men tyvärr kan jag nog ha lite svårt att visa kärlek den första tiden OM de skulle bli så. Pga, har jag en gång blivit sårad så kan jag inte alltid visa kärlek fullt ut i början.. Det gäller inte bara x, utan de skulle gälla vem som helst. Även någon helt ny som jag aldrig träffat förut., Jag har jättesvårt för det..
Om man skulle ta och sluta fundera så mycket? så kanske man skulle slippa alla dessa jobbiga grejjerna som ploppar upp? Ingen som vill ha delen av min hjärna som funderar så mycket?
Jag kan betala er som vill ha den, bara jag slipper ha den själv..
Får väl se om jag kan göra något annat så jag slipper tänka mer..
Glöm dina bekymmer, imorn kommer nya
Och kommit fram till att varför är det så tufft när ens hjärtevän slits ifrån en och man måste lära sej att gå vidare och kunna älska någon igen!?
Mitt hjärta slår för en viss person, men jag kommer aldrig få tillbaka denna person..Det känns hemskt i hjärtat. Mitt hjärta har tappat en stor bit.. Kan säga ärligt att de saknas fortfarande en liten bit av mitt hjärta sen mitt x, alltså min första pojkvän.. han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, men de beror ju på att han just var min första kille..
Jo, men den biten som saknas ifrån mitt senaste x är hemskt. Hjärtat gråter och jag mår inte alls bra av det.. :(
När jag lägger mej i sängen helt själv så kommer tårarna, jag ligger och fäller tårar och kramar om min nalle, Kanske sjukt o säga så efter 2 månader, borde man inte kommit lite längre än att man fortfarande ligger och gråter?
Jag har gått in på ett flertal dejtingsajter, men jag finner inget intresse känner jag. Killar jag vet jag skulle dregglat över förr rör mej inte i ryggen längre. Jag bryr mej inte.. Jag orkar inte.. Finns bara en jag vill ha.. Men samtidigt ställer jag mej frågan, klarar jag att vara tillsammans med just honom igen? Kan jag lita på honom? kan jag låta honom älska mej igen? Är tyvärr fruktansvärt skeptisk, känns röv rent ut sagt. Att jag älskar någon jag inte tror jag kan vara tillsammans med igen.. Men man ska aldrig säga aldrig, för de kan faktiskt vara så att jag inser att jag kan lita på honom och att jag kan låta honom älska mej, men tyvärr kan jag nog ha lite svårt att visa kärlek den första tiden OM de skulle bli så. Pga, har jag en gång blivit sårad så kan jag inte alltid visa kärlek fullt ut i början.. Det gäller inte bara x, utan de skulle gälla vem som helst. Även någon helt ny som jag aldrig träffat förut., Jag har jättesvårt för det..
Om man skulle ta och sluta fundera så mycket? så kanske man skulle slippa alla dessa jobbiga grejjerna som ploppar upp? Ingen som vill ha delen av min hjärna som funderar så mycket?
Jag kan betala er som vill ha den, bara jag slipper ha den själv..
Får väl se om jag kan göra något annat så jag slipper tänka mer..
Glöm dina bekymmer, imorn kommer nya
Åsikter :)
Postat av: Marica Rödebäck
Ja, eller hur.
Jag är inte alls intresserad av superhjältar och skit ..
Postat av: Sara, Mamma till Joline <3
Sv: Ja de kanske uppfattas så, jag vet inte riktigt. Men jag minskar mina portioner ganska mycket, jag har halverat dom nästan. Det beror på vad det är för mat. jag vill verkligen gå ner i vikt och jag vill gå ner mycket i vikt och för att gå ner i vikt så måste jag minska mina portioner och röra på mig mer än vad jag äter. och jag är för lat för att röra mig jätte mycket därför äter jag mindre i stället.
Trackback
