♥ iidaallansson

Jag har funderat över en sak i många herrans år.. Kom o tänka på o blogga om de nu när jag fick sms..

Varför duger man bara när den andre tycker man ska duga?
ex, jag träffade en kille för ungefär 2 år sen, jag gillade han direkt, han var underbar, snäll, gosig, ja, alllt jag ville ha.. Vi umgicks en hel helg.. Och allt var toppen, han berättade att han började falla för mej..
Dagen efter han kommer hem var de knäpptyst från han, jag blev givetvis orolig.. Hörde nada på flera dagar, sen fick jag standard sms:et "jag är inte redo för en ny relation" jag tolkar de istället "jag vill inte ha dig" men dom ska ju alltid försköna allting! *hata*
Men i vilket fall som helst, han avskydde mej som pesten, han blockade mej på msn och allting.. Men så fick han se på facebook att jag är singel.. då gick de bra och höra av sej igen, skriva gulliga sms/msn bla.. Han vill ju givetvis komma hit o återuopleva helgen.. Men icke.. Jag kommer aldrig släppa in hononom i mitt liv en gång till.. För varför ska jag lägga energi på någon de tog månader att glömma?
Men han tror på fullaste allvar att nästa gång jag är själv hemma att han ska få komma hit o "umgås".. Men så fan heller..
varför duger man bara när det trycker på eller man blir singel?!
Den dagen jag fått förklarat det för mej tat man inte ens kan prata, men så fort man blir singel kan man både prata, vilja umgås och skicka sms dagarna i ända! *suck* jag blir så trött..

Då ger jag mer för dom killarna som faktiskt jag har pratat med kontinuerligt i flera år, dom har pratat med mej även om jag haft partner, stöttat mej i alla beslut jag tagit.. och inte blivit arg för jag blir ihop med någon, eller blir arg för vad jag än gör..

Skärp er folk! Duger jag inte ena stunden, tänker jag inte duga nästa heller..